Cellar Door

Förbannade sjukdom. Alla planer ligger som sönderrivna pappersbitar på den smutsiga marken och till mitt förtret, då jag tappert försöker pränta ned min olycklighet viker sig mina fingrar mot tangentbordet. Jag orkar inte kämpa när jag är sjuk, jag ger upp och faller handlöst. Inget blir rätt. Jag känner mig som Sid. Och jag vill inte, orkar inte vara Sid.
Jävla skit lov. Jävla skit Spånga. Jävla skit förväntningar. Jävla skit ilska och total tystnad.
Jag vill vara Chris, för in i helvete. Trots virushandikapp.



Go' kväll mina damer och herrar, idag är bloggen svart.