lördag 5 februari 2011

Hur var det nu igen?

En panikig ångest morgon, inkluderat en massa kortisol i hela kroppen på grund av den fruktansvärda rapporten, vilket ledde till två skippade lektioner och 20 minuters försening. Sprang runt i hela huset för att packa väskan och samtidigt äta en snabb lunch. Låser dörren. Väl framme vid hållplatsen, då jag ser bussen svänga in framför mig, inser jag att busskortet fortfarande ligger på köksbordet. Bara att tvärvända. Argt svänger jag in på vår tomt igen, helt ovetande om att det, under den nyfallna snön, ligger ett blixthalt islager. Så plötsligt ligger jag på marken. Jag har ont i kroppen och vill bara skrika något riktigt fult men bestämmer mig istället för att sparka riktigt hårt i dörren innan jag låser upp. Självklart sparkar jag med den foten som har en massakerad tå från tidigare skidresa. Stänger dörren om mig och bryter ihop. Fullständigt. Plötsligt grinar jag inte bara för ett busskort utan för hela världens problem ungefär. Det var min fredags morgon det.

Som tur var fanns det ljus i den dystra dagen. Signe, min räddare i nöden, som just denna dag planerat in en fin fin fest. Och den var verkligen det. Fin fin alltså.
Nu är jag så fruktansvärt trött att jag dör lite grann. Behöver tydligen mer än fyra timmars sömn.

Inga kommentarer: