Regn regn regn. Har suttit uppkrupen i min säng största delen av dagen, tittat på serien Arrested Development och läst diverse bloggar. Druckit kopiösa mängder te.
Well well well, dax att sätta på sig ett par byxor och ta sig ut i ovädret.
En sisådär fem månader senare och jag har kirrat ett bankkonto! Hemskt bra. Och lätt var det också. Så nästa vecka kommer mitt sprillans nya bankkort. Sweet!
Tog mig även in till mitt favorit café Salt under gårdagen. Så fin personal och godaste kaffet någonsin.
Hittade dessutom ett par jeansshorts som jag letat efter i något år eller två.
Den här franska skapelsen såg jag klart nu denna morgon. En förvirrande historia om en man som lämnar fru och barn i Paris för att rymma iväg med en efterlyst kvinna. På vägen eldas bilar upp och slagsmål med diverse människor som står i deras väg uppstår. Allt är så där riktigt poetiskt franskt. Dialogen blir liksom som en historia berättad av det förrymda paret, där de turas om att säga vartannat ord.
Hel knas film men såklart med snygg snygga huvudskådisar.
Alltså. Mitt liv har börjat krackelera. Flaga i kanterna.
Mitt boende har fått en bäst före stämpel och likaså mitt jobb.
Tydligen går kontraktet för caféet ut i juni och chefen har bestämt sig för att inte förlänga det. Så i juni står jag utan jobb. Den värsta tiden att vara arbetslös. Och rummet jag nu spritt mina saker över, satt upp bilder på väggarna i, kommer att befolkas av en ny individ i september.
Snacka om perfekt dålig tajming.
Gud vilka pinglor till vänner jag har, de brilliantaste av sitt slag. Och hela förra helgen fick jag tillbringa med dem. Körde på trenden röd-sprängt öga och brutalt stukad fot. Lyckades trampa snett efter det svindlande fallet på tre trappsteg och blev tvungen att sitta i rullstol de två sista dagarna. Trotts dessa små missöden har jag haft de bästa dagarna på länge. Åt en döds god koreansk middag på Bi Bim Bap, hängde på diverse pubar runt om i staden, gick på marknad och lapade sol med en massa öl och chips i olika parker.