Förvriden. Lyssna inte på mig och se mig inte. Jag tror jag ljuger.

Idag är jag hemma och har inga vidare planer på att lämna huset. Utomhus skymtar en blå himmel mellan molnen och samtidigt regnar det. Har varit märkligt väder i största allmänhet de senaste dagarna. Lyssnar på The Boat that Rocked soundtracket igen och borde skriva ihop tre tråkiga texter.

Det är konstigt hur annorlunda man kan bete sig i olika människors sällskap. Ibland känner jag verkligen inte igen mig själv. Man hamnar i olika fack och roller som blir svåra att ta sig ur och det är svårt att inse vad som förändrats. Just i ögonblicket gör man och säger man saker som man annars verkligen inte skulle göra, det går av bara farten. Man ser inte det förvrängda jaget förens efteråt. Jag hatar det. Det är frustrerande att inte veta vem man är. Att man knappt kan lita på en själv. Vem ska man då lita på?