Eftertraktat

Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids, Club Kids.
En sådan vill man vara. Eller inspireras från. Vad måste offras? P&L?
PENGAKRIS, konstanta cravings. Nu möjligtvis värre än många tidigare. Fikat .. ja juste..

Stolt gräsdödare.

Idag har det ätits glass i ett blommande Kungsträdgården.


Finaste håret, kläderna och hattarna. Herre gud. Snygg människa.

Här sitter man som fetaste härmapan och är äckligt taggad på skolan.

It is ON.

En plats där second hand finns i kilopris, där man kan finna nudlar i lådor runt varje gatuhörn, där husen har den häftigaste graffitin, där invånarna pratar tyska, härliga vinylaffärer, mysiga caféer och där klubbarna kommer igång då de i Sverige stänger - Berlin, watch out och no return. Flyget är BOKAT.

Att vara ett dunkande, pumpande hjärta.

Jag vill tatuera mig. Nu, nu och jätte nu. Jag vill verkligen inte ta tag i några måsten eller gå till skolan imorgon och jag mår illa. Jag vill trasha ner mig totalt, göra sådan man inte borde - bara för att man lever en gång, vara galen, vara någon och bara vara. Vara alldeles för nära.

Om att överanalysera och vara en fånge. Mot sin vilja.

Att klistra på ett leende ibland och låta tankarna vandra. Mhm.. Det kan vara så svårt ibland att tänka mycket och agera bra sällskap samtidigt. Märktes det? Tydligt? Trevligt sällskap var det dock, ett som kanske var tillräckligt behövande.
Har förövrigt tillbringat påskhelgen på landet och suttit överallt. På en brygga, en sten, ett tak, en soffa, en studsmatta, en stol, en trappa och en och annan klippa.
Jag älskar att vara hemma själv.

Jag vill faktiskt inte bry mig om dig, er och ni som hör till. Men det är inte alltid det lättaste. Lättpåverkan is a bitch.

Jag älskar er och Tesse färgar håret.

Delete, delete, delete

Schizo. Ganska galet i alla fall.

Att leva. Nu!

Fan att man inte är sig själv. Som en blixt rakt ner i kaoset, och man inser att man inte har en aning om vem den personen är. Jag hatar det. Att vara någon. Något. Så här i efterhand, i dagsljuset, tyckts det än mer understruket och förstorat. Hatiskt!

Alla sover utom jag. Jag är i väntan, limbo. Mellan sömntunga ögonlock, frukost i en tom Söderlägenhet, Skärgårdsbilfärden och andra hoppfullt, helt ovisa händelser.

Gräver ner fingrarna i förvirringen men finner inget annat än olikhet. Hur ska man då hitta sig själv?

Genom känslan

Efter en hel del prat från Miras sida om filmen Party Monster, såg jag den tillslut under gårdagens något mörkare timmar. Nu vill jag bara ha massa glitter och flippade kläder, platåskor och färglada ögonfransar.


Den utspelar sig alltså bland Club Kidsen på 80-talet.
Som Rocky Horror fast i en något trovärdigare miljö.

Möt mig på Baba

en vecka som denna. Pepp.

Mhmm, studiedag

In till staden och café Saturnus.

Orka snygga personer

Kan ni inte bara gå och dö lite ibland? Hatar er från alla håll och kanter tidvis. Som en jävla perfekt knytnäve i självförtroendet.

Apparaten slås snart av automatiskt

Trötthet enda ut i fingrarna. Tyngd och rymd, ner med ögonlocken.
Har denna dag spelat ett lejon för tre små klasser med massa små barn och hjälpt en telefonlös vindögd man att ringa sin kompis. Fick ett tack och en snäll klapp på kinden.




Just precis exakt vad jag vill ha nu.

Stomach-eeyjk

Hatobjekt

Jag blir galen. 7.30?! Näej tack.

The sky was never the limit

Det känns ganska bra alltihopa. Har hälsat på utbytesstudenter, spelat en spansk version av Bubblan, vandrat i en varmare stad och insupit vackra fotografier av en hög kända fotografer. Ja, det var våriga, sommarmjuka vindar. Jag känner mig så inspirerad på alla möjliga sätt och fronter. Och bara fuck it, att köra på det man är inställd på. Impulsivitet och spontanitet. Som att klippa lugg en vanlig söndagsmorgon.

På riktigt

med böjande träd. En storm sa de. Jag är taggad.

What is going on with this weather?

Löv som virvlar över hustaken, saker som förflyttas och kastas mot marken. Man kanske borde gå ut snart och försöka bli träffad av en blixt. Superkrafter kan ju inte vara helt fel.

030411

“Jade?”
“Alexander?”
“Do you remember that day you fell out of my window?”
“I sure do, you came jumping out after me.”
“Well, you fell on the concrete and nearly broke your ass and you were bleeding all over the place and I rushed you off to the hospital. Do you remember that?”
“Yes, I do.”
“Well, there’s something I never told you about that night.”
“What didn’t you tell me?”
“While you were sitting in the backseat smoking a cigarette you thought was going to be your last, I was falling deep, deeply in love with you and I never told you ‘til just now.”

Vimelkantigt illamående. Förgiftning.
Jag är beroende av Misfits.

Fan vilken jesus-grej.

Vill äga ungefär alla Lilla Lovis kläder och peruker. Färgglatt istället för min svartskaliga garderob. Mhmm...

De andra två låtarna kan hittas här och här.
Trevlig helg peepz!