Tråkigt råkigt åkigt kigt igt gt t

Jag anser att en viktig del i skolmiljön är matutrymmen. Det är viktigt att att man får i sig näring och energi så att man klrar av hela skoldagen. Bla bl.a. bl.a. na ana an… och så är det ju så att allt tar sin tif va?

Så långt har jag skrivit på den 3 sidors långa uppgift som ska in idag. Har inte ens orkar rätta felstavningarna. Uhu.

Tur att jag har er ändå.

Har gjort bort mig totalt idag, gjort bort mig för mig själv. Slängt hela 50 kr ner i sjön. Troligtvis i alla fall. Skit också, jag som skulle spara. Blir så förbannad på mig själv, på den där jävla horsidan. Har egentligen ingen lust att stödja det alls nu, men det går ju inte att göra något åt nu. Lika bra att försöka gilla läget.

Jag faller sönder lite. Förstår fortfarande ingenting. Allt är kaos och allt händer på en gång. Har ingen kontroll över mitt liv längre känns det som. Jag förstår mig inte på människor, inte på mig själv och inte på skolan. Jag förstår inte varför allt är så seriöst och varför jag borde göra vissa saker. Vad är meningen? Jag vet inte. Vet ingenting. Det är riktigt jävla frustrerande att vara så förvirrad. Får ingen ordning på mina tankar. Ett enda stort virrvarr. Jag är konstant trött, vill bara sova. Puss. Godnatt.

Tvärtom

Hängde lite med Anton på en utförsäljning igår innan vi skulle till Dramaten. Hittade dessa två.

MEN DU FATTAR JU INGENTING! OM DET ÄR OK, SÅ ÄR DET JU OK!

Utgången blev lite udda. Skrikit på en kille som försköte argumentera om jag ville Mira det bästa eller inte, fattade tillslut inte ens vad han pratade om, vart ville han komma egentligen? Har gömt öl bakom stolar, delat ut konkalappar och varit bitter på McDonalds klockan 3 på morgonen med Mira, Amanda och två okända personer.

Hatar människor som antar saker, ignorerar och uttalar sig om saker de inte vet ett skit om. Fuck you.

Har ätit en mumsig brunch bestående av fruktsallad, kokt ägg, mörkt bröd och müesli.

Kom in en liten kille på tåget när jag åkte hem. Han var kanske 6, 7 år. Han satte sig bredvid mig tog av sig ryggsäcken och satte ner den på golvet. Satte sig till rätta, fixade till sin jacka och knäppte sedan händerna i knät och tittade ut genom fönstret. Barn är lite obehagliga, speciellt när det känns som att de beter sig äldre än vad de är.

Jag luktar klor

Har nu simmat i 40 minuter, försökt hitta en engelska bok och bakat mumsiga pimpade scones lite inspirerade från denna blogg. Havre, banan & valnöts scones med kokostopping. Mums.

Tyvärr inte min bild, men sådär blev dom ungefär.

Klappa Leo

Dom har börjat att laga utkiksfönstret. Äntligen!
Nu: mot bussen, skolan och Arbetsmiljö och yrkesliv. Hejdå.

Jag vill bara vara med er. Mina älsklings människor. Glömma omgivningen, även om det bara är för en kväll. Vad skulle jag egentligen göra utan er?

Jag förstår inte riktigt vad som hände. Kanske var det insikten om att skolan skulle döda mig av uttråkning och att jag samtidigt har en dag att tagga galet till, den där oändliga väntan (för höga förväntingar?), kanske byggdes allt upp lite grann i taget, bit för bit, tills allt bara sa Pang. Stora stenar som föll från något man trott växt sig stabilt och kontrollerat. Tumörer, krav, måsten, förvirring och oförstående. För många tankar! Jag kan inte klura ut människor för tillfället. Inte minst gäller det mig själv. Jag förstår inte hur någon tänker längre och jag grubblar så för förbannat mycket över just vad som pågår i allas huvuden. Imorgon ska jag gå och simma och försöka att inte tänka alls.

Jag älskar Norwegian Wood nu. Känner igen mig så himla mycket att det nästan blir jobbigt att läsa ibland. Trots att boken inte har någon som helst likhet med mitt liv. Det låter ologiskt, men kanske ni förstår vad jag menar i alla fall.

Två dagar kvar.

Tröstäter choklad. Bara pressar in den i munnen. Har mått illa i vågor sedan igår kväll. Tror det kommer när jag får för mycket egen tänketid. Känns ju lagom smart att trycka i sig massa choklad då. Har nu gjort världens tråkigaste labb två gånger och jobbat med knappljud på datorn.

Har ni någon gång tänkt på något ni gjort och övervälts av sådant illamående att ni måste blunda och bara andas ett slag?

Jag är inte sömnig bara trött.

Dränka allt i slummer, drömmar och omedvetenhet. Värt ett försök.

Tänkte att du kanske skulle tycka att det var trevligt. Så gjorde du inte det.